Rättshjälp är ett skattesubventionerat rättsmedel som kan erhållas om man uppfyller kraven för rättshjälp när alla andra rättsmedel är uttömda. Rättshjälp förutsätter även en årsinkomst som understiger vissa beloppsgränser. Normalt gäller inte heller rättshjälp vid arbetsrättstvister för att nämna ett exempel.

Rättsskydd ingår som ett moment i hemförsäkringen

Rättsskydd ingår som regel i alla hemförsäkringar. Det betyder att det försäkringsbolag man kanske tvistar med också betalar kostnaderna för tvisten. Rättsskyddet fungerar så att försäkringstagaren betalar självrisken som normalt är 20-25 procent och försäkringsbolaget betalar resten. Det kan vara så att man som försäkringstagare själv måste stå ute med ekonomiska medel då det också är bolaget som bestämmer när en tvist har uppstått och när rättsskyddet ska börja gälla.

Du blir bunden genom en enkel hänvisning i avtalet

Det finns skäl varför man måste förenkla avtalsprocessen genom att ha enklare avtal som hänvisar till mer omfattande avtal såsom exempelvis ett ramavtal, huvudavtal eller försäkringsvillkoren för att ta ett färskt exempel. Ett försäkringsbrev tillexempel lämnar väldigt mycket åt fantasin, dito den s.k. ”polisen” som är bekräftelsen på försäkringen. Inte ofta läser försäkringstagare huvudavtalet mellan sig och försäkringsbolaget. Dels är försäkringsavtalet ofta både krångligt att läsa och har svårtolkade bestämmelser och – inte sällan – om inte otydliga så tvetydliga. Man kanske läser sitt försäkringsbrev och den sammanfattning på försäkringen man fått. Vad gäller själva försäkringsavtalet som sådant verkar inte många ha koll på detta i någon väsentligt grad.

Försäkringsavtalet måste lämna förköpsinformation,  bekräftelse och försäkringsbrev

Försäkrinsgbolagets viktigaste förpliktelse förutom att betala ut ersättning vid försäkringsfall är den s.k. informationsplikten. Informationsplikten är grundläggande för ett friktionsfritt förhållande mellan försäkringstagare och försäkringsgivare och har getts civilrättsliga konsekvenser för försäkringsbolaget om den åsidosätts. Ett belysande exempel kan vara fallet där försäkringsbolaget inte informarat försäkringstagaren om ett viktigt undantag i försäkringen som – om det sedan skulle vara grunden för försäkringsfallet och försäkringstagaren förbisett detta – inte kan användas mot försäkringstagaren just på grund av att han inte informerats om undantaget. Ett konsumentvänligt perspektiv.

Försäkringsbrevet hänvisar till huvudavtalet – Vad gäller om hänvisning saknas till avtal?

Försäkringsbolagen klarar sig på att hänvisa till ett huvudavtal som många inte läser. Man hänvisar inte sällan heller till andra lagar och bestämmelser som gäller parallellt. Saknas hänvisning i ett försäkringstagare vs försäkringsgivareperspektiv i avtalet kan inte heller bolaget använda det till nackdel för försäkringstagaren.

Vare sig du är försäkringstagare i rollen som konsument med exempelvis en personförsäkring eller om du är en företagare med en allmän företagsförsäkring eller i övrigt så är premiebetalningen den viktigaste skyldigheten. Har premiebetalningen förfallit och ävenså försäkringsskyddet på grund därav när skada inträffar så ersätts heller inte skadan. Denna regel har endast i konsumentförsäkringspraxis förbisetts ett fåtal gånger i en förmodad tycka-synd-om-mentalitet i dömandet. Den slutsatsen kan dras då bevisbördan för försäkringsfallet bara genom den uteblivna premiebetalningen och försäkringens uppsägning inte kan uppfyllas. Vid sidan av premiebetalningen finns en rad bi-förpliktelser som om de inte beaktas kan innebära att försäkringstagaren blir helt utan ersättning. En viktig princip är att försäkringstagaren inte för öka risken för fara – fareökning – så att försäkringsbolagets beräkningskalkyl av skadans sannolikhet snedvrids.

Företagare vs konsument

Konsekvensen av att du som försäkringstagare bryter mot förpliktelserna i försäkringsavtalet skiljer sig väsentligt åt beroende på om du är konsument eller företagare. Företagsförsäkringen är dispositiv och försäkringsbolaget ser mycket hårdare på en näringsidkares åsidosättande av förpliktelserna enligt försäkringsavtalet. Som konsument kan man ofta komma undan med blotta förskräckelsen med ersättning från försäkringen trots att man förbisett en bi-förpliktelse. Som företagare kan man inte förvänta sig denna milda behandling och man anses kunna tillvarata sina intressen själv.

Om du har ett fordon som du lånar ut till dina barn, vilket inte är ovanligt, som de brukar mer än vad du gör. Det kanske till och med är så att barnen uteslutande brukar bilen. Detta kan dock få oönskade konsekvenser om olyckan är framme. Försäkringsbolagen ersätter nämligen inte skador på ett fordon som de anser att en besittningsskyddet ändrats, att en s.k. ”besittningsrubbning” föreligger kring. Försäkringsbolagen kan gå relativt långt för att utreda vem som brukar fordonet och bolagen kontrollerar bland annat med verkstäder där fordonet varit inlämnat, de kontrollerar bilbesiktningen, vem som betalat fordonet och eventuellt avbetalningar m.m. och föreligger anledning för bolagen att anse att den formelle försäkringstagaren inte brukar bilen som sin, då kan ersättningen från försäkringen vägras med grunden att föraren och brukaren inte är försäkringstagaren enligt avtalet med bolaget. Anledningen är att man inte ska komma undan höga försäkringspremier genom att försäkra sitt fordon på en av föräldrarna exempelvis, som troligen har en låg försäkring med bonus.

Behöver man en drulleförsäkring som komplement hemförsäkringen? Att svar på denna fråga är lite delikat och det nedanstående ska inte förstås som någon rådgivning utan hamnar snarare i det rättsvetenskapliga området möjligen med punkter besläktade till andra faktorer. Om man ser till det hela negativt och kontrollerar hur många av försäkringsbolagens sakkunniga, däribland juristerna, som torde vara de som är mest bevandrade i riskerna och vid sidan av den vanliga hemförsäkringen har tecknat ett drulletillägg så blir räkningen låg. Det är alltså inte många som teckar denna tilläggsförsäkring. Därmed inte sagt att inte alla behöver den. Man beräknar att ca 5 % av det svenska försäkringskollektivet de facto någon gång kommer att ta sin tilläggsförsäkrings i anspråk. Just denna skara kan till och med komma att behöva använda drulleförsäkringen flera gånger. Skaran tillhör den 5%-iga skara av olycksfåglar som tillsammans med ytterligare en försäkringstagarkategori står för de flesta olyckor / skador och i princip belastar försäkringskollektivskassan.

Ska man teckna ett drulletillägg till sin hemförsäkring?

Om man själv vet med sig att man kanske tillhör denna lite mer olycksdrabbade försäkringstagarskara eller i varje fall kan röra sig i periferin så kan det vara bra att ha en tilläggsförsäkring som täcker även händelser som inte är så vanliga och egentligen endast just berör bara ett antal få. Då kan man för säkerhets skull teckna en drulleförsäkring. Men för de allra flesta räcker en vanlig hemförsäkring som i sig täcker de allra flesta skadehändelser som drabbar kollektivet såsom bränder, vattenskador (av viss karaktär), egendomskador som stöld och inbrott m.m. De mer vanligt förekommande skadorna. Förutsättningen för  tillägget är att händelsen som leder fram till skadan ska vara plötslig och oförutsägbar – och därmed inte förutsebar – vilket inskränker skyddet en hel del. Skador som man kunnat förutse och/eller som under lång tid skadat egendomen såsom mindre läckage täcks därmed inte heller genom drulleförsäkringen. Är det stor risk för en skadas realiserande kan man redan av den fingervisningen dra slutsatsen att händelsen inte täcks av försäkringen och om det gör det så är självrisken förmodligen anpassad därefter. Drulleförsäkring är till för den som vet med dig att du är lite klantigare än gemena man/kvinna. I andra fall torde hemförsäkringen räcka fullgott.

Avtalslagen från år 1915 fyller i år 100 år. 100års-jubileet firas av Riksdagen sånär som på avtalslagens födelsedatum. Avtalslagen uppfattas av många på olika sätt och inte sällan benämns avtalslagen som en ruin. En slags obsolet författning som inte har någon verkan. Så är det givetvis inte. Avtalslagen ändrades i och för sig senast år 1976 då den s.k. oskälighetsklausulen inlemmades med den svenska avtalslagen. 36§ avtalslagen, den så kallade oskälighetsprincipen, gör oskäliga avtal ogiltiga. Bestämmelsen används i praktiken mest på konsumentområdet men har även bäring i näringsförhållanden och då särskilt vad avser småföretagare. I övrigt har den nu 100åriga avtalslagen inte sett några ändringar.  i dagens ljus. Domstolarna utformar givetvis praxis men själva lagen är oförändrad rent formellt.

Avtal och andra rättshandlingar | Lojalitet kontra passivitet

Avtal ingås genom anbud och accept. Vilken acceptfrist som anbudstagaren har framgår av partsbruk eller sedvänja och kommer an på varan eller tjänstens karaktär. Rör anbudet ett parti frukt torde acceptfristen vara högst någon dag, rör anbudet ett fordon torde anbudsfristen vara något längre. I övrigt så ska man hjälpa sin affärspartner för att avtalsförhållandet eller samarbetet ska fungera friktionsfritt. Om du som företagaren exempelvis pga. passivitet har försuttit anbudsfristen kan du bli bunden av avtal mot din vilja. Det räcker långt att vara lojal och samarbetsvillig. Och för att undgå ansvar ska man som regel begära att bli befriad från sina förpliktelser.

Det uppmärksammade mordet på 26åriga Anna, som brändes ihjäl i en anlagd brand, väckte frågan om de anhörigas rätt till krissamtal och särskilt definitionen av nära anhörig. Anna, avled av sina skadorna hon ådrog sig när 25-årig man som misstänks för mord alternativ mordbrand, tände eld på bostaden Anna befann sig i. Även en 30årig kvinna är misstänkt för medhjälp till mordbrand.

Avligen syster anses inte som nära anhörig av försäkringsbolaget

Annas syster begärde krishjälp efter den fruktansvärda händelsen men fick avslag av försäkringsbolaget, som inte ansåg att hon uppfyllt försäkringsvillkoret då en syster inte hör till begreppet nära anhörig, såsom en make/maka och barn gör. Därför hade systern inte rätt till ersättning enligt försäkringsbolaget. Först när systern gjorde ett inlägg Facebook så ändrade sig försäkringsbolaget i frågan och betalade ut krisersättning. Bolaget menade att de utanför försäkringsvillkoret pga. ömmande omständigheter medgav den avlidnes syster krisersättning.

Försäkringsjuristerna Stockholm kommenterar artikel i Anna-fallet

Jesper på Försäkringsjuristerna Stockholm kontaktades 20 minuter innan deadline för artikeln av ansvarig utgivare på GT och kommenterar försäkringsbolagets agerande och den allmänna definitionen av begreppet anhörig respektive nära anhörig. En definition som rent allmänt utesluter syskon och föräldrar. Möjligen torde försäkringsbolagen se om detta och andra frågor som ur försäkringstagarsynpunkt kan ifrågasättas. Läs om artikeln på adressen nedan: Läs Expressen och GT:s artikel här

Swish och liknande betalningslösningar på mobilen förtjänar egentligen ett svar som inte kan lämnas inom ramen för denna minst sagt blygsamma framställning. Rubriken är något självsett idag den 30 oktober 2015 på Östermalm i Stockholm. Ett försäkringsfall som löstes med Swish på plats utan inblandning av försäkringsbolag och ingen formell byråkrati bara Swish och ersättning för skadan på plats.

Dagen innan de nya sedlarna släpps den 30 oktober 2015 flödar den flytande valutan

En Poschseförare med stora glansiga fälgar körde idag vid lunchtid, oavsiktligt i och för sig, i mindre hastighet på en mindre bil av Japanskt slag som fick svart gummi från Porschens stora däck på sidan av den mindre bilens framstpoiler. Den mindre bilen fick inte större skador och förarna stod en mindre tid och förhandlade om hur saken skulle lösas och vem som var vållande. Det blev Poschsens stora däck som blev det slutgiltiga beviset för att Porscheförare hade varit den vållande.

Trafikskada – Försäkringsfall på Östermalm löstes med Swish

Porschens förare och den mindre bilens förare löste frågan på några minuter och Porschens förare tog fram sin telefon och överförde några tusen kronor till den mindre bilens förare vid sidan av den trafikerade Östermalmsgatan. Ingen verkade särkilt missjöd, Porschens förare fick ju inte skador på bilen och försäkringspreminen som redan är ganska hög på Östermalm behövde inte höjas ännu mer. Inte heller verkade den mindre bilens förare särskilt och med stor sannolikhet kommer han klara sig ur olyckan med både ersättningen och lite rubbing så en närpå ny bil.

Luftöverföringar med SwiSh förändrar pengahandel och -vandel

Swish kanske löste problemet för parterna på Östermalm både snabbt och effektivt. I morgon den 1 oktober 2015 får svenska folket nya sedlar. Vi kan ju gissa att man inte kommer trycka onödigt många sedlar. En handelsvara som rent generellt börjar försvinna. Ur flera perspektiv är det bra att sedelhanteringen försvinner, bland annat rånrisken och den stora resurs som krävs för att administrera den stora summor som är i omlopp.

Mobilen börjar bli framtiden plånbok

Swish och andra betallösningar, inte minst alla sociala medier och hemsidor där man direkt från mobilen betalar, kommer i framtiden bli allt vanliga. Jag skulle sticka ut hakan och säga att det inom en inte allt för avlägsen framtid så kommer alla transaktioner vi gör skötas genom vår mobil. Är batterierna slut. Då är alltså pengarna slut också. Tillfälligt i alla fall. Mobilen har blivit framtidens plånbok och det trycks nu ut nya sedlar med kända ansikten såsom Greta Garbo, Ingman Bergman och Astrid Lindgren m.fl, och man kan anta att det inte kommer bli lika många Greta Gargos denna gång.

Ett avtal har för det mesta en klausul som tar sikte på hur tvist med anledning av det upprättade avtalet ska avgöras. Det vanligaste är kanske att parterna som ingått avtalet avgör frågan mellan sig utan att man tar till tvisteförfarandet. Men när överenskommelserna inte längre fungerar så tittar man till tvistemålsklausulen i avtalet. Har man inte avtalet om tvistemålsbestämmelser i avtalet så avgörs detta av gällande rätt och allmänna rättsprinciper.

Tvistemål aktualiseras bland annat när någon begått avtalsbrott

När man inom ett avtal inte längre kommer överens om en bestämmelse eller om endera parten begått avtalsbrott eller sagt upp avtalet på felaktigt vis så använder man tvistemålsklausulen i avtalet för att lösa tvisten eller tolka bestämmelserna i avtalet. Tvistemålsklausulen ska ange tvisteförfarandet till form och säte. Vanligen är det parternas hemvist som avgör sätet för tvisten. Om inget avtalats är det som regel svarandens hemvist som ska vara säte för tvistens avgörande.

Allmän domstol eller skiljenämnd – Kan bli en dyrlärd läxa

Det vanliga är att man använder allmän domstol där avtalet signeras som får utgöra tvisteinstitut och säte. Det innebär att det blir tingsrätten som avgör en tvist i exempelvis ett näringsförhållande mellan två parter där man inte kommer överens om innehållet i avtalet. Väljer man allmän domstol (tingsrätt) som tvisteinstitut så är det vanligen en stämningsavgift på numera 2.800 kronor som ska betalas till domstolen. När det gäller skiljedomstol och avgörande av skiljemän så är det helt andra summor som gäller.

Skiljedomsinstitut kan kosta mycket pengar | Den ekonomiskt svagare partens förfördelas

Skiljedomsinstitut, oavsett om det gäller Stockholms handelskammares Skiljedomsinstitut eller tvist genom skiljemän via ett s.k. ad hoc-förhållande, är en kostsam process och måste betalas i förskott. Man kan välja en eller flera skiljemän. Tre är vanligare vid mer svårlösta och komplicerade frågor och kostader därefter. Eftersom man måste erlägga förskott för en tvist med belopp som med tre skiljemän i varje fall torde uppstiga ett par hundratusen kronor per skiljeman, så måste man inte bara vara säker på att vinna tvisten, man måste också ställa säkerhet och kanske även sin personliga ekonomi i risk.

Parter som är vana att processa använder oskäliga avtalsvillkor som inte kan bestridas eller invändas mot med framgång

Parter som är vana att tvista såsom exempelvis byggföretag som äger stora entreprenader med huvudansvaret för hela kedjan kan hållas som exempel. Här är man van att processa och har även en processkassa och duktiga advokater som gång på gång är i rätten och i princip bestrider olika ansvarsfrågor. Redan när man upprättade avtalet, vilket större bolag gör själva genom de advokatfirmor som de använder, valde man att säkra upp sig mot tvistesugna samarbetspartners. Detta genom att använda skiljedomsklausulen i avtalet.  Vägrar man sedan att själv när man blir stämd att betala hälften av skiljekostnaden, blir det käranden som måste betala även denna.

Näringsidkare kan ingå oskäliga avtal utan att de per automatik blir oskäliga

Som näringsidkare har man från lagstiftarens håll tänkt att man ska kunna konkurrera om attraktiva uppdrag genom att ingå avtal som kan verka oskäliga. Många entreprenörer och leverantörer har inte något val utan att ingå ett avtal, som i detta fall avser tvisteklausulen, som när saker ställs på sin spets är så pass oskäliga att den klagande parten inte har möjlighet att klaga. Utan istället får lägga ner sina krav för att förhindra en konkurs. Som storföretag är man mycket medvetna om detta dilemma för småföretagare, vilket också kanske kan ses om en anledning till varför de så frekvent brukas även i avtalsförhållanden som inte kräver bestämmelsen. I många fall har dock båda parter betalningskapacitet att erlägga sin del av kostnaden för skiljeförfarandet, vilket syftar till att få parterna att förlikas. Det går som regel inte att överklaga en dom i ett skiljeförfarande.

Vare sig du är försäkringstagare i rollen som konsument med exempelvis en personförsäkring eller om du är en företagare med en allmän företagsförsäkring eller i övrigt så är premiebetalningen den viktigaste skyldigheten. Har premiebetalningen förfallit och ävenså försäkringsskyddet på grund därav när skada inträffar så ersätts heller inte skadan. Denna regel har endast i konsumentförsäkringspraxis förbisetts ett fåtal gånger i en förmodad tycka-synd-om-mentalitet i dömandet. Den slutsatsen kan dras då bevisbördan för försäkringsfallet bara genom den uteblivna premiebetalningen och försäkringens uppsägning inte kan uppfyllas. Vid sidan av premiebetalningen finns en rad bi-förpliktelser som om de inte beaktas kan innebära att försäkringstagaren blir helt utan ersättning. En viktig princip är att försäkringstagaren inte för öka risken för fara – fareökning – så att försäkringsbolagets beräkningskalkyl av skadans sannolikhet snedvrids.

Företagare vs konsument

Konsekvensen av att du som försäkringstagare bryter mot förpliktelserna i försäkringsavtalet skiljer sig väsentligt åt beroende på om du är konsument eller företagare. Företagsförsäkringen är dispositiv och försäkringsbolaget ser mycket hårdare på en näringsidkares åsidosättande av förpliktelserna enligt försäkringsavtalet. Som konsument kan man ofta komma undan med blotta förskräckelsen med ersättning från försäkringen trots att man förbisett en bi-förpliktelse. Som företagare kan man inte förvänta sig denna milda behandling och man anses kunna tillvarata sina intressen själv.