Ett avtal har för det mesta en klausul som tar sikte på hur tvist med anledning av det upprättade avtalet ska avgöras. Det vanligaste är kanske att parterna som ingått avtalet avgör frågan mellan sig utan att man tar till tvisteförfarandet. Men när överenskommelserna inte längre fungerar så tittar man till tvistemålsklausulen i avtalet. Har man inte avtalet om tvistemålsbestämmelser i avtalet så avgörs detta av gällande rätt och allmänna rättsprinciper.

Tvistemål aktualiseras bland annat när någon begått avtalsbrott

När man inom ett avtal inte längre kommer överens om en bestämmelse eller om endera parten begått avtalsbrott eller sagt upp avtalet på felaktigt vis så använder man tvistemålsklausulen i avtalet för att lösa tvisten eller tolka bestämmelserna i avtalet. Tvistemålsklausulen ska ange tvisteförfarandet till form och säte. Vanligen är det parternas hemvist som avgör sätet för tvisten. Om inget avtalats är det som regel svarandens hemvist som ska vara säte för tvistens avgörande.

Allmän domstol eller skiljenämnd – Kan bli en dyrlärd läxa

Det vanliga är att man använder allmän domstol där avtalet signeras som får utgöra tvisteinstitut och säte. Det innebär att det blir tingsrätten som avgör en tvist i exempelvis ett näringsförhållande mellan två parter där man inte kommer överens om innehållet i avtalet. Väljer man allmän domstol (tingsrätt) som tvisteinstitut så är det vanligen en stämningsavgift på numera 2.800 kronor som ska betalas till domstolen. När det gäller skiljedomstol och avgörande av skiljemän så är det helt andra summor som gäller.

Skiljedomsinstitut kan kosta mycket pengar | Den ekonomiskt svagare partens förfördelas

Skiljedomsinstitut, oavsett om det gäller Stockholms handelskammares Skiljedomsinstitut eller tvist genom skiljemän via ett s.k. ad hoc-förhållande, är en kostsam process och måste betalas i förskott. Man kan välja en eller flera skiljemän. Tre är vanligare vid mer svårlösta och komplicerade frågor och kostader därefter. Eftersom man måste erlägga förskott för en tvist med belopp som med tre skiljemän i varje fall torde uppstiga ett par hundratusen kronor per skiljeman, så måste man inte bara vara säker på att vinna tvisten, man måste också ställa säkerhet och kanske även sin personliga ekonomi i risk.

Parter som är vana att processa använder oskäliga avtalsvillkor som inte kan bestridas eller invändas mot med framgång

Parter som är vana att tvista såsom exempelvis byggföretag som äger stora entreprenader med huvudansvaret för hela kedjan kan hållas som exempel. Här är man van att processa och har även en processkassa och duktiga advokater som gång på gång är i rätten och i princip bestrider olika ansvarsfrågor. Redan när man upprättade avtalet, vilket större bolag gör själva genom de advokatfirmor som de använder, valde man att säkra upp sig mot tvistesugna samarbetspartners. Detta genom att använda skiljedomsklausulen i avtalet.  Vägrar man sedan att själv när man blir stämd att betala hälften av skiljekostnaden, blir det käranden som måste betala även denna.

Näringsidkare kan ingå oskäliga avtal utan att de per automatik blir oskäliga

Som näringsidkare har man från lagstiftarens håll tänkt att man ska kunna konkurrera om attraktiva uppdrag genom att ingå avtal som kan verka oskäliga. Många entreprenörer och leverantörer har inte något val utan att ingå ett avtal, som i detta fall avser tvisteklausulen, som när saker ställs på sin spets är så pass oskäliga att den klagande parten inte har möjlighet att klaga. Utan istället får lägga ner sina krav för att förhindra en konkurs. Som storföretag är man mycket medvetna om detta dilemma för småföretagare, vilket också kanske kan ses om en anledning till varför de så frekvent brukas även i avtalsförhållanden som inte kräver bestämmelsen. I många fall har dock båda parter betalningskapacitet att erlägga sin del av kostnaden för skiljeförfarandet, vilket syftar till att få parterna att förlikas. Det går som regel inte att överklaga en dom i ett skiljeförfarande.

Som försäkringstagare är det oftast svårt att räkna ut vad som är en rimlig premine för det försäkrade objektet. Försäkringsboalgen å sin sida använder försäkringstekniken för att beräkna sannolikhet för skada och därmed riskens storlek. Bolagen har de verktyg och den specialkunskap som krävs för detta och är också den starkare parten i avtalsförhållandet med försäkringstagaren. I mindre utsträckning mot större företag dock som anses kunna ta tillvara sina egna intressen.

Försäkringstagaren ska i första hand betala preminen. I andra hand följer en rad bindande biförpliktelser

Föräkringstagarens viktigaste åtagande enligt försäkringsavtalet är att betala premien för sin försäkring. Försäkringsbolagens åtagande är inte förutbestämt utan det föreligger endast en presumtion om att det så kallade försäkringsfallet ska inträffa. Bolagets motprestation kanske inte alls aktualiseras och det är även grunden för försäkringsprodukten, att det inte med säkerhet kan sägas om risken realiseras eller i varje fall inte när risken realiseras och det så kallade försäkringsfallet uppfylls. En säkerhet kring denna fråga skulle innebära höga försäkringspremier och oattraktiva försäkringar. Försäkringsbolagets huvudförpliktelse är givetvis att betala ut ersättning när försäkringsfallet inträffat. De ska också lämna information om för försäkringen viktiga förutsättningar och undantag.

Försäkringstagarens skyldigheter enligt försäkringsavtalet – Skyldighet att följa säkerhetsföreskrifter

Försäkringstagaren tecknar försäkringen som i första hand ofta upplevs som uttömmande i meningen att den täcker allt mellan himmel och jord. Det är långt ifrån sanningen och ofta blir försäkringstagaren varse detta väl när olycka inträffat och försäkringen ska tas i anspråk. För att försäkringsbolagen ska kunna beräkna sannolikheten för skada så har försäkringstagarens försatts med en tämligen vittgående upplysningsplikt som i sig aktualiserar en lojalitetsplikt gentemot försäkringsgivaren, dvs. försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget behöver alltså dessa uppgifter för att på ett relevant sätt kunna beräkna försäkringens kostnad och sannolikheten för skada i det individuella fallet. Upplysningsplikten innebär att försäkringstagaren ska upplysa försäkringsbolagen om de förhållanden som försäkringen tar sikte på. En viktig säkerhetsföreskrift är att försäkringstagaren inte utan vidare för öka risken för skada eller framkalla försäkringsfallet. Antingen genom grov oaktsamhet/vårdslöshet eller för att berika sig på försäkringen. Försäkringstagaren måste också uppge riktiga uppgifter i samband med skaderegleringen. Försöker försäkringstagaren på ett eller annat sätt vilseleda försäkringsbolagets så att de lider skada kan försäkringsersättningen som helhet nekas av bolaget. I regel görs en bedömning om försäkringstagarens oaktsamhet och i vilken grad den påverkat skadan och ersättningen sätts ned proportionellt i förhållande till det vållande som försäkringstagarens själv bidragit med.

Försäkringsjuristerna Stockholm AB © Alla rättigheter reserverade.

Har du råkat ut för skada genom brand, vattensinströmning, stöld eller inbrott eller kanske krockat din eller familens gemensamma bil. Har någon vandaliserat bin bil eller annan skadegörelse. Vägrar dessutom försäkringsbolaget betala ut ersättning trots att du uppfyller försäkringsvillkoret? Har du aktualiserat ett undantag i försäkringsavtalet? Handlar det om trovärdighet? Oavsett vad som hänt tar vi Din strid mot försäkringsbolagets jurister. Bolagen arbetar inte alltid efter regelboken och därför är det bra att ha en jurist på sin sida som genomskådar bolagens förevändningar för att slippa undan ansvar. Har du hemförsäkring har du också ofta rättsskydd för juridiska ombudskostnader när det blir tvist. Vanliga frågor vi arbetar med är bilstölder/-skador, inbrott och andra egendomsskador där försäkringsbolagen hakat upp sig på endera detaljen och motsätter sig därmed att betala ut försäkringsersättning. Vägrar bolaget att lyssa på dig? Kontakta en av våra jurister idag!

Jurist inom försäkring – Konsumentförsäkring och skadeförsäkring

Ett bra tips till alla försäkringstagare är att innan dess man kontaktar försäkringsbolaget i anledning av skada, bör man läsa försäkringsvillkoren noga för att kontrollera om händelsen/skadan som skett ryms i försäkringsvillkoren för ditt försäkringsskydd. Har du svårt att tolka försäkringsvillkoren eller hamnat i andra bekymmer med ditt försäkringsbolag? Kontakta en försäkringsjurist innan det är för sent och försäkringsbolaget fått dig ”försäga dig”. Det är inte ovanligt att bolaget ställer svåra frågor som du måste svara på uttömmande på omfattningen av och svaret bolaget vill ha är inte alltid det första man tänker på utan bolaget har ofta tämligen långsökta intentioner med dessa frågor. Hamnar du fel i redogörelsen så kan det göra att du blir utan ersättning. Trovärdighetsfrågor aktualiseras vilket ställer försäkringsskyddet på sin kant något och utesluter vissa prövningsinstanser.