All offentlig makt utgår från folket – demokrati- och folksuveränitetsprincipen.

All offentlig makt utgår från Sveriges folk som genom sin förlängda arm som ska vara de förtroendevalda i regering och riksdag. Där beslut och lagar fattas. I Sverige har makten traditionellt sett legat hos riksdagen, den lagstiftande makten medan regeringen, den verkställande makten, beslutar om förordningar med mera samt domstolarna, den dömande makten. Domstolarna kan pröva både lagstridiga beslut och lagar genom förhandsgranksning av lagar genom Lagrådet, eller efterhands-granskning av redan fattade lagar genom det numera slopade uppenbarhets-rekvisitet i regeringsformen. På tiden politikermakten var som störst var lagar tvungna att vara uppenbart grundlagsstridiga för att kunna prövas av domstol. Nu har det som sagt gjort mycket enklare att pröva  en lag som anses kunna strida mot grundlagen.

Maktdelningen i USA – Checks and balances

I USA finns en tydlig maktdelning som utkristalliserades efter den amerikanska revolutionen a lá Montesquieus klassiska maktdelningslära i tre delar mellan  kongressen, presidenten och USA:s högsta domstol. Montesquieus maktdelninglära var egentligen en förfinad version av den maktdelningsteori som John Locke hade börjat filosofera kring 200 år tidigare. Även om Locke riktade in sig mot lagstiftningsmakten så var principerna desamma.  Montesquieus liksom Locke menade att om all makt samlas i en hand som tenderar den, och kommer har historiskt även visat att så är fallet, att missbrukas. Godtyckligt och nyckfullt maktutövande hör inte hemma i en modern demokrati. Tillbaka till USA:s maktdelning så håller de tre makterna koll på varandras förehavanden genom checks and balances och på så sätt uppnås ett mått av rättssäkerhet. I vissa fall finns även veto från exempelvis presidenten som kan sätta stop på de andra makternas beslutsfattande och vice versa.

Montesquieu vs Rousseau – Maktdelningsprincipen vs folksuveräniteten

Den franska revolutionens bakvatten gav styrning åt den svenska demokratin under 1900-talet, som i Rousseaus anda, till skillnad från USA, fick en start tilltro till den av folket valda makten. Någon begränsning av denna makt tycktes inte behövas. Då ska man ha i åtanke att Rousseaus hemvist Schweiz måhända var mer homogent än dagens samhälle är att att den allmänna viljan, la volonte general, kan ha fungerat på den tiden. Den allmänna viljan torde idag vara mångt mer nyanserad än på Rousseaus tid med flera olika grupper av människor och minoriteter. Vad gäller den enskildes rättigheter, som först aktualiserades av Voltaire, lämnar dock inte Rousseaus något skydd att tala om utan kollektivet är det som enligt honom ska styra. 

Grundlagen förändras i Sverige och politikerna mister makt

Först år 2010 i Sverige fick vi en maktdelning att tala om. Tidigare hade makten varit koncentrerad till regering och riksdag och politikerna fattade alla beslut utan någon direkt motståndare. En reformerad grundlag, som förarbetena till förändringarna hette, kanske är något att ta i även om flera delar av lagen ändrats och moderniserats. Språket har i tillägg gjorts könsneutralt.

Konstitutionen stärker domstolarna och juristernas ställning 

Lagrådets ställning stärktes genom att laggranskningen gjordes obligatorisk i frågan om potentiellt grundlagsstridiga lagar. Rättsskipningen skildes från förvaltningen som var för sig fick ett eget kapitel i regeringsformen. En ur rättssäkerhetssynpunkt väl avvägd bestämmelse som kanske med facit i hand kunde kommit tidigare. 

EU-inträdet och vertikal maktdelning – Mänskliga rättigheter

Idag bygger ca 85% eller mer av vår lagstiftning på EU-direktiv. Dessutom görs många beslut i EU ganska långt ifrån där besluten ska gälla. Även här finns principer som styr där bland annat beslut ska centraliseras men ändå hållas så nära beslutsobjektet som möjligt. 

Europakonventionen och EU-rätten 

Europakonventionen om mänskliga rättigheter inlemmades några år tidigare i svenska lag. Det gäller likaså i likhet med svensk rätt EU-rätten har sedan några år öppnat upp möjligheterna för enskilda att klandra stat för brott mot EU-reglerna där bland annat det kända systembolagsfallet kan nämnas där en näringsidkare i Södra Sverige började sälja alkoholhaltiga drycker i sin livsmedelaffär för att på så sätt häva eller i varje fall sätta sig emot statens alkoholmonopol. Även denna inskränkning av svensk rätt ska nämnas i förbigående.

Den svenska rätten – lag och rätt, konstitutionen och grundlagen i förändring  

Den nya grundlagen, om man får kalla den så, går ifrån Rousseaus allmänvilja och oinskränkt folkstyre mot maktdelning i den form som Montesquieu förespråkade. Den svenska rätten genomgick en renässans med vedertagna principer som nu blev obsoleta. Dessutom fick politikerna se sig förbisprungna av domstolarna. Belysande exempel på detta är när Barsebäckbeslutet lades på is samt Norra länken i Stockholm. Beslut som hade fattas av politiker men som fick se sig överkörda av domstolarnas nya hållning. Åter ska EU nämnas som en orsak och de s.k. förhandsprövningarna som svenska och andra domstolar låter göra i det fall en lag anses tveksam ur ett grundlagsperspektiv. 

Lagrådet – Föreslagna lagars förenlighet med grundlagen 

Lagrådets granskning av föreslagna lagar fick, som ovan nämnts, en obligatorisk form i regeringsformens kap. 8, där samtliga lagar som kunde anses strida mot grundlagen ”ska” prövas från det tidigare ”bör” prövas. 

Domstolarna och förvaltningen 

Domstolarna och förvaltningen – rättskipning och regeringens beslutsfattande och administration – hade tidigare behandlats i samma avdelning i regeringsformen. Nu fick, med all rätta, domstolarna ett eget kapitel, kap. 11 RF, i regeringsformen. Även förvaltningen fick ett eget kapitel, kap. 12 RF. Domstolarna och förvaltningsmyndigheterna fick även fortfarande behålla sin normprövningskompetens (kap. 11:14 RF och Kap. 12:10 RF).

Lagprövningen – Den kanske viktigaste ändringen 

Att en förskjutning av makten skett i samband med ändringarna är tydligt. Lagprövningen liksom förvaltningsmyndighetenas normprövningsrätt mot icke-konstitutionella lagar och förordningar poängterades genom distinktionen och samtidigt gjordes det enklare att pröva just dessa lagar och förordningen genom att det s.k. uppenbarhetsrekvisitet togs bort ur både norm- och lagprövningsinstitutet. Lagprövningen härstammer från USA och det kända rättsfallet Madisos vs Marbury från år 1803. Där konstututuonen sattes på prov på allvar.  Det var första gången en lag ansågs grundlagsstridig. Madison vann fallet när högsta domstolen angåg begärningarna av Marbury grundlagstridiga.

Gäller fortfarande den traditionella dekomrkatiprincipen att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket”?

All offentlig makt utgår från folket? Rekvisitet i regeringsformens portalparagraf – 1 kap. 1 § RF – har idag fått flera begränsningar vilket gör att man kan ifrågasätta om en ändring inte bör komma till stånd med den nya grundlagsändringarna i åtanke. Genom att både laggranskning och lagprövning kan ändra beslut och lagar som redan fattats av det folkvalda parlamentet, exempelvis för att skydda en minoritet mot en majoritet, vilket gör att folkviljan inte är oinskränkt längre och att majoritetens beslut kan ändras i på flera sätt. Politikernas beslut som tidigare var orubbliga har blivit belamrade med juridiska korrektiv mot grundlagsstridighet och framför allt godtyckligt och nyckfullt maktutövande. 

En omdefinition av grundlagen, regeringsformen, skulle rättare låta: ”All offentlig makt i Sverige utgår från riksdag, regering och domstolar.” Demokratiprincipen har fått en ny dimension för att skydda makten från missbruk. All offentlig makt utgår i och för sig från folket, men domstolarna har den yttersta makten i sin hand.